Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Energin tillbaka - ändå släcktes  hoppet om elitserien

Örebrotränaren Peter Andersson efterlyste mer energi inför ödesmatchen i Eon arena. Den fick han.
Men hoppet om elitserien släcktes ändå brutalt.

Annons

Det blev en tredje förlust i rad. En knapp sådan visserligen där Örebro mycket väl hade kunnat få med sig både en eller tre poäng. För så bra var själva kämpainsatsen.

Men hockey är ibland ett mycket mer komplicerat spel än vad som ofta sägs i eftersnacket. Det gäller att få ihop många bitar. Det har den allsvenska seriesegraren ännu inte lyckats med. En förlorad tekning här, en onödig utvisning där, ett slarvigt avslut i bra läge. Listan kan göras betydligt längre.

Ändå är det en detalj som lyser allra starkast just nu: det bristfälliga spelet i numerärt överläge.

Mot Timrå fick gästerna tidigt en bra chans att ta ledningen i första perioden. I drygt en minut spelade man fem mot tre utan att få iväg ett enda skott mot målet värt att notera. Det håller inte på någon nivå. Allra minst i en kvalserie där matchbilden ofta är låst och tillknäppt.

Framför allt är det de normalt så säkra poängkungarna som sviktar. Jared Aulin kör fast i den ena soloåkningen efter den andra, helt utan fart. Och spelgeniet Conny Strömberg letar luckor som fanns i allsvenskan men som är tvärstängda i en kvalserie.

Mot Timrå gled Strömberg upprepade gånger tillbaka mot det egna båset och skakade uppgivet på huvudet.

I målet stod åter Nicklas Dahlberg. Han var Örebros bäste spelare och agerade mycket säkert. De två insläppta målen var styrningar från nära håll utan chans att rädda.

Om det var hans comeback som bidrog till att Örebros försvarsspel var det bästa på länge ska jag låta vara osagt. Jag konstaterar bara att cirkusen kring sista utposten i Örebromålet varit olycklig. Ledningen har hela tiden hävdat att lånet från Frölunda, Magnus Hellbergs inträde, varit självklart. Punkt slut. Till och med magsjuk kvällen innan Timråmatchen var han ett alternativ.

Jag hade nog önskat en lite mer nyanserad bild utåt.

Örebro har hela säsongen levt på sin goda laganda. När festen skulle påbörjas var plötsligt inte lagets två ordinarie målvakter bjudna till bords. Jag vägrar inse att det inte sänder knepiga signaler till övriga truppen.

Enda sättet vi utomstående hade låtit bli att fundera på detta vore förstås om Hellberg spikat igen. Det gjorde han inte.

Därför desto roligare att se hur Dahlberg klarade uppgiften när han åter bjöds in i matchen.

Ingen Ville Nieminen ombytt denna kväll. Först begränsad speltid, nu petad på sportsliga grunder. Knappast därför Stanley cup-vinnaren med sju NHL-klubbar och två OS på meritlistan anlände till Örebro i början av januari. Superförvärvet har floppat rejält.

Bik Karlskoga är däremot kvalseriens största positiva överraskning. Vem hade kunnat tro det för en vecka sedan?

Allra sist: Att jobba i sportens tjänst tar en i bland med på märkliga upplevelser. När NA:s utsända checkade in i Timrå på Wifsta herrgård möttes vi av en hotellchef som tog fram en – hemmabyggd potatiskanon som eldades igång med hårsprej. Med den ordnade han prickskytte mot en gravsten för kung Gustav V:s hund. Skjutjärnsjournalistik fick därmed en helt ny innebörd.

Mer läsning

Annons