Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Vi kommer göra vad som krävs för att skydda euron"

- Det hjälper inte om mina finanser är sunda – om grannen inte har gjort sin läxa. Det är lärdomen av den senaste krisen inom euroområdet, säger Maros Sefcovic, vice ordförande i EU-kommissionen.
NA fick en eklusiv intervju med honom under ett kort Sverigebesök.

Annons

I förra veckan hade Newsweek rubriken ”Slutet för euron” på sitt omslag.

Maros Sefcovic skrattar.

– Jag håller inte med. Och det beror inte bara på att mitt hemland är det senaste landet som börjat använda euron.

– Vi kommer att göra vad som krävs för att skydda euron.

Kommissionens förslag är att regeringarnas budgetförslag ska granskas. De länder som inte klarar budgetkraven ska till exempel kunna få sina regionalpolitiska bidrag indragna. Både finansminister Anders Borg och Socialdemokraternas ekonomiske talesperson, Thomas Östros, är skeptiska mot förslaget. Men kommissionen tänker inte ge sig.

– Vi måste bli mer ansvarsfulla när vi förbereder budgetar, hur vi kontrollerar budgetarna och hur vi hanterar de nationella finanserna, säger Maros Sefcovic.

Han pekar på att medlemsländerna tidigare har sagt nej till åtgärder som skulle ha bidragit till att förhindra den senaste krisen.

– Kommissionen föreslog förstärkta befogenheter för EU:s statistikorgan Eurostat. Men medlemsländerna sade nej eftersom de ansåg att det skulle vara att inkräkta på varje lands interna angelägenheter.

När det visar sig att Grekland har underskott i de offentliga finanserna på 13,6 procent, undergräver det hela euroområdets trovärdighet. Men också länder som Portugal, Spanien och Storbritannien har dragit på sig underskott i sina offentliga finanser som närmar sig vad Sverige hade 1992, året då riksbanken såg sig tvingad att höja sin marginalränta till 500 procent.

I en gemensam valuta är penningpolitiken gemensam, det vill säga växelkurs och ränta. När flera länder drar på sig stora underskott riskerar räntan att stiga. I värsta fall kan långivare börja tvivla på att de får tillbaka sina pengar. Den förra finanskrisen handlade om att bankernas kreditvärdighet ifrågasattes. Den senaste krisen har gällt en hel stat.

Trots den senaste krisen anser Maros Sefcovic att euron har visat sin styrka.

– Den europeiska valutan är en världsvaluta. Det har blivit lättare för konsumenter att jämföra priser. Den fört med sig investeringar i Europa, eftersom det har blivit enklare att kalkylera affärerna.

Maros Sefcovic ansvarar också för lagen om medborgarinitiativ. Principen finns inskriven i EU:s nya fördrag: om en miljon medborgare skriver på för en förändring av EU:s lagstiftning, måste kommissionen ta ställning till det. Kommissionen har nu lagt fram förslag om hur förordningen för medborgarinitiativ ska se ut.

Organisatören ska registrera initiativet, tala om syftet och redogöra för hur kampanjen finansieras.

När 300 000 personer från minst tre länder har skrivit på, gör kommissionen en koll att initiativet verkligen faller inom ramen för EU-kommissionens kompetens.

Underskrifterna kan samlas in via internet. Det kommer att göras kontroller, för att se till att personerna som finns med på listan, verkligen ställt sig bakom initiativet.

När en miljon namn från minst en tredjedel av medlemsländerna har samlats in, har kommissionen fyra månader på sig att ta ställning.

Men kommissionen kan också stoppa ett medborgarinitiativ av politiska skäl.

– Vi vill inte skapa en plattform på kommissionens officiella hemsida, som strider mot europeiska värden, säger Maros Sefcovic.

Han nämner till exempel rasistiska förslag eller rena plojinitiativ som görs för att få uppmärksamhet.

– Men om vi skulle säga nej, kan beslutet överklagas till EU:s domstol.

Han tror sig redan veta att vi kommer att få se medborgarinitiativ på till exempel miljöområdet och mänskliga rättigheter.

– Det är fortfarande kommissionen som har ensamrätt på att lägga fram förslag till nya EU-lagar. Det är samma som gäller om EU-parlamentet eller rådet uppmanar oss att lägga fram nya lagförslag.

– Men om vi ser att ett medborgarinitiativ har ett brett stöd, kommer vi att vara noggranna med hur vi agerar.

EU-kommissionen...

... består av en ledamot från varje medlemsland i EU.

Ordförande är portugisen Jose Manuel Barosso. Svensk ledamot är Cecilia Malmström, tidigare EU-minister och ledamot i EU-parlamentet.

Ledamöterna ska vara lojala med EU som helhet. De ska inte agera som representanter för sina hemländer.

EU-kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya lagförslag i EU.

För att ett lagförslag ska gå igenom krävs att rådet (företrädare för medlemsländerna) säger ja. Det folkvalda EU-parlamentet kan stoppa eller tvinga fram förändringar i förslagen.

EU-kommissionen har också en övervakande roll. Den ska se till att medlemsländerna följer EU:s regler.

Maros Sefcovic...

... var en gång ambassadör för ett land som hette Tjeckoslovakien.

Inför delningen av landet fick han ett formulär, med två kryssalternativ, att fylla i. Vilket land vill du tjäna i framtiden – Tjeckien eller Slovakien? Han valde Slovakien.

Under fem år var han chef för Slovakiens representation i Bryssel.

Den 9 februari i år blev han ny vice ordförande i EU-kommissionen, med ansvar för ”interinstitutionella frågor”. Han ska ansvara för kommissionens relationer med EU-parlamentet och ministerrådet. Relationer som är helt avgörande för att få igenom de lagförslag som EU-kommissionen lägger fram. För övrigt den uppgift som Margot Wallström tidigare hade.

Mer läsning

Annons